Sista elefantplagget

Nu är tyget slut. Och det är lika bra det-för nu har jag liksom tröttnat på att sy i just det här tyget! Tröjan gillades dock av T som har haft den med sin turkosa molnkjol. Hon passar väldigt bra i rött och turkost faktiskt. Annars har det inte hänt så mycket på sy-fronten här. Är själv på dagarna med alla 3 barnen och då kan ni ju räkna ut hur mycket tid det blir över till att sy....och på kvällarna har jag varit för trött och faktiskt, oinspirerad. Men har 4 tillklippta plagg som ska bli färdiga, nån kväll framöver.

Material: Elefanttyg från SoS. Turkosa muddar.

Mönster: Ottobre. Favorit t-shirtmönster i stl. 92.

Roligast: Hm...att den är sval och skön i värmen? För nu är det äntligen sol och riktig sommar igen!!


Annars går jag mest och väntar på att inspirationen ska infinna sig. Jag har en liten svacka nu och jag tror det beror på att det känns som om allt står och väntar. Väntar på att allt ska börja igen. På gott och ont. Att det äntligen blivit ordentlig sommar har ju också effektivt sett till att man inte är så sugen på att sätta sig i sygrottan...

Hand i handsken tröjan

För att hitta något som matchade den stark limegröna pösbyxan i förra inlägget så sydde jag den här turkosa t-shirten med limegröna muddar. För att T skulle acceptera den bättre...dvs en helt vanlig enfärgad turkos tröja skulle hon kunna nobba, så sätter jag på en Hello Kitty -kompis. Vips så kommer tröjan i en helt annan dager! Det lustiga med den här kombon blev att tillsammans med byxorna så blev det väldigt unisex, trots kaninmärke och bläckis på byxorna. Sedan är det alltid bra med lite färger som inte försvinner i mängden, eftersom T gärna springer på upptäcksfärd och då är det bra att hon syns....på håll!

Material: turkos interlock från Hilco, lime muddväv, kaninmärke från H&M.

Mönster: Från en ottobretidning nr? i stl 92. Fungerar jättebra på T, trots att allt annat i stl. 92 från Ottobre brukar bli vääääldigt mycket för stort.

Roligast: Den härliga kombon som det blev med byxorna!


Idag är det sol-sol -sol! Jiippiee! Nu ska jag bara övertala barnen om att det faktiskt är fint väder och att det är skönt och varmt ute. Och vet ni vad- gissa vem som började jobba idag? Hm, hänger det ihop med väderläget....hur ska det månne bli då när jag börjar jobba igen? Värmebölja?

Rainy days...var är solen och värmen?

Nyss hemkommen från skärgårdssemester...fast utan så där värst mycket sol och värme som det brukar vara. Ni vet, heta klippor, svag bris, sol och bara lite eftermiddagsmoln... Då känns det skönt att jag sydde ett par sommarlångbyxor till T innan vi for. Jag hade en bit limegrön easy cotton som jag ville testa att sy i. Jag har nämligen köpt en bit av det i en annan färg för att göra en kjol till mig (helst innan jul...) och ville se om det var så underbart att sy i som alla säger. Och det var det. Sedan kan man ju säga vad man vill om färgen. Den är riktigt limegrön, lyser, och är väl kanske inte så smutståligt men glad blir man av att se det! Strök på en liten påstrykbar bläckfisk, som legat i lådorna länge och väntat på rätt plagg, för att pigga upp byxan lite. Det blev en tröja till också som passar som hand i handsken, men den får jag visa i nästa inlägg.
Den här modellen har jag sytt förrut och den blir verkligen en pösbyxa! Det känns som om pösigare modell får man leta efter. Men T gillar modellen och hon ser ganska så cool ut i dem. Har ett par till tillklippta, fast i jeanstyg. Får se om jag hinner sy dem innan jag börjar jobba igen...

Material: Limegrön easy cotton från Neanobelle.se. Bläckfiskapplikation från ?? Resår.

Mönster: Pösbyxa från Ottobre i stl 92, men jag har förkortat byxans höjd i midjan (hjärnsläpp, vad säger man egentligen?), den var så jättehögt upp i originalet.

Roligast: Att det blev en färgglad byxa som jag hoppas håller för T´s sandlådelekar och bus på dagis.



Ute på landet så åkte familjens grabbar iväg för att fiska abborre. De har tjatat om att fiska det länge och ville göra fiskpinnar på abborre som förra sommaren. Glada i hågen åker de iväg. Stolta kommer de springade med en stor abborre upp till huset en timme senare. Fast sedan fick man höra att det hade varit både skrik och gråt när fisken fångades: det var jätteläskigt när fisken sprattlade...och R ville inte fiska mera. Och inte tyckte han att abborrfiskpinnar var lika gott som förra året, men det gjorde E istället så han var nöjd med att få allt själv!