En väska....

Men klantig som jag är, eller var jag kanske stressad hm..., så missade jag att ta en bild. Stör mig oerhört men kanske kan jag få mottagaren att ta lite bildbevis...

T skulle på kalas och vi diskuterade fram och tillbaks länge, vad hon vill ge. Till sist bestämde vi oss tillsammans för en väska. Lite vågat med tanke på att jag enbart sytt dagisväskor förut...
Men vadå, man ska väl utvecklas? Så i torsdags kväll satt jag och ritade mönster. Igår mådde jag blää, förkylning på ingång, så det enda jag orkade med igår var att klippa ut rätsidan på väskan.

Lätt stressad i morse, fortfarande förkyld: snörvel!, satte jag igång med att klippa ut resten av delarna, plus vadd-delar och stryka på stel bomullsmellanlägg för lite stadga. Jag hoppas innerligt att mottagaren gillar den. Hann tyvärr inte med att sy "snygg-sömmarna" på axelremmen. Sedan glömde jag en "liten" detalj: mitt märke....asch men då vad klantigt!! Nåja, ingen mening med att gråta över spilld mjölk!

Nu är T på kalas: "Mamma du får inte stanna på kalaset", säger hon med bestämd min. Ja, skinn på näsan har hon, det är hennes andra kalas (kompiskalas) här i livet och på det första fick jag inte heller stanna på. Hon är inte rädd av sig! När grabbarna var i hennes ålder, ja då fick man vackert stanna för att det skulle fungera...

Nu ska jag försöka få Hello att fotografera väskan. Och kära du: jag ber så mycket om ursäkt för mina "misstag" (de ovan nämnda). När man syr till en fellow-blogger så vill man ju att allt ska bli perfekt. Men den här gången la förkylningen käppar i hjulet.